Kommunikationsministeriet ansvarar bland annat för den lagstiftning som gäller infrastruktur, det vill säga kommunikationsnät, frågor med anknytning till dataskydd och informationssäkerhet, utveckling av tillgången till kommunikationstjänster, ärenden som gäller frekvenspolitik samt lagstiftningen om radio- och televisionsverksamhet.
Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de elektroniska tjänster och innehåll som näten möjliggör. Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av central betydelse.
Målet med kommunikationspolitiken är att trygga fungerande och pålitliga förbindelser och tjänster för alla hushåll, företag och organisationer. Det är inte bara de allmänna förändringstrenderna som formar den kommunikationspolitiska verksamhetsmiljön, utan den formas också starkt av den teknologiska utvecklingen, branschens globala karaktär, förändrade användarvanor samt utmaningar i anslutning till verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet.
För att digitala samhället kan utvecklas förutsätter det en aktiv kommunikationspolitik och under de närmaste åren försöker man genom kommunikationspolitiken skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effektivitet i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten fästs uppmärksamheten i allt högre grad vid utnyttjande av tillväxtpotentialen när det gäller informations- och kommunikationsteknik och digitala tjänster.
Bastjänster inom kommunikation omfattar telefon-, bredbands- och posttjänsterna samt Rundradion Ab:s televisions- och radioverksamhet.
Målsättningen för kommunikationspolitiken är att sörja för att alla har tillgång till högklassiga bastjänster inom kommunikation till ett rimligt pris. Nivån på bastjänster ska säkerställas genom lagstiftning. Vid behov tryggas nivån på bastjänsten med hjälp av offentlig finansiering.
Av största vikt inom kommunikationspolitiken är att kommunikationsnät och -tjänster är tillförlitliga och säkra under alla förhållanden. Förtroende och funktionssäkerhet främjas genom att man aktivt utvecklar informationssäkerhetslagstiftningen samt genom ett omfattande samarbete med olika intressentgrupper. Särskild uppmärksamhet ägnas åt säkerställandet av sådana funktioner som är kritiska för ett fungerande samhälle.
Genom kommunikationspolitiken försöker man bidra till att det finns mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster tillgängliga till rimligt pris i hela landet. Genom bland annat lagstiftning, frekvenspolitik och koncessionspolitik främjar man utveckling av kommunikationsnät, uppkomst av mångsidiga tjänster samt en fungerande och konkurrensutsatt marknad.
I och med att de tekniska möjligheterna och användningssätten ändras är den största utmaningen inom kommunikationspolitiken att skapa tidsenliga förutsättningar till ett rimligt prissatt kommersiellt utbud av tjänster.
Regleringen av kommunikationsmarknaden eftersträvar teknikneutralitet och att optimera tjänsternas kvalitet, pris och tillgänglighet. Trots att antalet frekvenser i Finland är begränsat, bebyggelsen gles och kommunikationsmarknaden liten är kommunikationstjänsterna internationellt sett förmånliga och högklassiga.
Radiofrekvenserna är en begränsad naturresurs som har en mycket stor samhällelig, kulturell och ekonomisk betydelse. Till exempel mobil kommunikation, trådlös bredband, satellitkommunikation och televisions- och radiosändningsverksamhet behöver frekvenser för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. Målet med den finländska frekvenspolitiken är att säkerställa en flexibel och med tanke på samhället effektiv, ändamålsenlig och tillräckligt störningsfri användning av frekvenserna.
I Finland förutsätter mobilteleverksamhet samt postservice med brevtjänster en koncession som beviljas av statsrådet. Också utövande av markbunden digital televisionsverksamhet samt radioverksamhet förutsätter nätkoncession och programkoncession.
Målet för koncessionspolitiken är att främja konkurrens, utbud och användning av tjänster. I televisions- och radioverksamhet tryggar man ett högklassigt och mångsidigt programutbud samt främjar den inhemska programproduktionen.
Kommunikationsministeriet främjar digital utveckling. Det är inte bara fråga om utveckling av olika teknologiska tillämpningar eller nya tjänster, men också bredare användning av dem och den affärs- och annan verksamhet som bildas omkring dem.
Syftet är att med hjälp av olika projekt som främjar användning av elektroniska tjänster och med hjälp av omfattande samarbete skapa en ändring av verksamhetssätten, som i sin tur möter den strukturella omvandlingen i samhället. Med att bland annat möjliggöra molntjänster, öppna informationslagren, skapa intelligenta nätverk och tjänster samt säkerställa tillgängliga kommunikationstjänster finns det förutsättningar för bättre välmående av samhället och befolkning.
Kommunikationsministeriet har inlett TIDE-programmet (tillväxt, innovation, digitala tjänster och evolution) för att främja digital utveckling. Programmet har sex teman, under vilka olika projekt genomförs. Teman är Öppet data, Utveckling av molntjänster, Start up, Grön ICT, Nya arbetsformer samt Förstärkning av ICT-forskning.
Kommunikationsverket är en myndighet som lyder under kommunikationsministeriet. Kommunikationsverket främjar utbudet av elektroniska medietjänster. Kommunikationsverket tar ut koncessionsavgifter, beviljar kortvariga koncessioner, övervakar innehållet i tv- och radioprogram och reklam samt övervakar hur postens samhällsomfattande tjänster fungerar och följer upp servicenivån på dem.
En betydelsefull uppgift både nationellt och internationellt sett är den centraliserade förvaltningen av radiofrekvenser för att garantera att frekvenserna utnyttjas så effektivt och störningsfritt som möjligt.
Kommunikationsverket upprätthåller en lägesbild över funktionaliteten och informationssäkerheten i elektroniska kommunikationsnät samt meddelar om eventuella hot mot informationssäkerheten. Syftet är att öka medborgarnas och företagens kunnande om informationssäkerhet med hjälp av anvisningar och konsumentevenemang. I takt med att nättekniker utvecklas är Kommunikationsverkets målsättning att säkerställa kommunikationsnätens och -tjänsternas kompatibilitet.
Kommunikationsverket är efterföljare till Teleförvaltningscentralen som grundades 1988. Det nya namnet Kommunikationsverket togs i bruk år 2001
Södra esplanaden 16, Helsingfors, PB 31, 00023 Statsrådet. Tfn 0295 16001. Fax 09 160 28596
kirjaamo@lvm.fi, webmaster@lvm.fi